skiss till en ny dikt
det viktiga
kvällens dikt
en klump i halsen
ett osagt ord strypt
medan det var på väg ut
en ärlig blick
på sig själv
från framsidan
och från sidan...
blandad
med andras åsikter
som starka kryddor...
som svider
vem är kryddan?...
det är för många som
tror de vet
vad är det rätta
för andra
men...
det rätta kan inte bli tillrättavisad
för det finns ingen rättvisa
där jag går
där jag bor
där jag andas
där jag är
därför kom Gud
och sade
Jag Är Den Jag Är
allt som finns
och andas
utan att vi vet och förstår detta
är hans dolda härlighet
som vi inte ser
för vi har fel glasögon
mot andras fel och synder
för vi vet ingenting om hur de är och tänker
vad lever de för
och vad lever de från
de är alla de
som vi inte känner
men dömmer
för vi har fel magkänsla för andra
ja, så är det väl!...
vi kan inte alltid fortsätta så
vi ska sätta oss ner
på den tomma stranden
vi själva har skapat
på den tomma stranden med skrikande flyttfåglar
som kommer i stora flockar
kletar ner den vackra stranden
och nästa dag är de borta...
vissna blommor
sopas undan
efter deras attacker...
vi ska sätta oss ner
på stranden
där ingenting växer...
för vi har inte sått
några frö
de sista åren
vad ska vi skörda då?...
ja, vi ska sätta oss ner först
och iakkta den tomma stranden
det är en stor yta
ödslig och sorglig...
man bara vill gråta...
men vi ska sätta oss ner först
och meditera...
Inas dikt
en dikt om en ny ängel
Som ett vitt blad av ett nytt blankt papper
Intet sägande en ny vit ängel jag aldrig sett förut
Går före mig som en ny dag som gömt sig i natten
Som går ju före dagen, likt bladen i knoppen på en tulpan,
Sådan är han, min nya ängeln, mitt hopp och framtid ,
Och han går utan att säga någonting om dagarna i förväg.
Sänk mig din ro och visdom!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!
Varför sitter jag här uppe i natten,
Då jag är så trött och vilsen i min själ?
Ja, jag har kommit till en svår vägskäl,
Och jag vill kasta bort bråte från mitt liv!
Då är min ängeln ett vitt stråle i tanken,
Då är min ängeln en av dem få
Som lyssnar och hör...
Kom in hos mig, min ängeln,
Sänk mig din ro och vishet!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!
Ja, jag vill älska och jag vill hålla om,
Ja, jag vill ha och se och jag vill bli sedd av någon
Som jag kan lita på, som jag kan se upp på
Och jag vill veta att jag är fri och själv.
Men var är den vän som jag nu gråter över,
Var är den vän som älskar mig så högt...
Att jag kan glädjas åt tanken att jag lever?
Allt av betydelse måste ju finnas här,
Här i mitt hjärta, här i mina sinnen,
Allt jag rör med kärlek, det ska ju bli gott,
Min själ har bara fötter och varje steg gör ont,
Den väg jag går är stenig men ängeln svävar lugnt...
Kom in hos mig, min ängeln,
Sänk mig din ro och visdom!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!
så skönt!...mm
att tända lampa på sitt bord
att krypa ner i något mjukt
och ta av sig de hårda skor,
att gå en trappa upp och se
att man är hemma, att någon ler,
att gå till badrum, byta om,
och ta sitt tandborste, någon kräm,
att möta sin blick i sin spegelbild,
som man har sett så långt man minns,
det är så skönt att titta runt,
se alla kända saker och ting,
de har sin plats, de har sin sång,
det är ett hem, det här är mitt,
för allting här tilltalar mig
och säger: du, vi tror på dig!
så känns det när man har kommit hem.
.............
men hur känns det att bli väckt?
till alla söta människor som redan krupit in under varma filtar!
med tanke på att morgon är här igen;)
ha det bra idag! med en solstråle i tankarna som alltid, nu ja, nästan...;) ina.
deppig eller kaxig/dikter
jag är inte det iaf, varför skulle jag förstöra för andra en lördag då?
så nu får ni smaka på två olika dikter, den deppiga och den kaxiga,
varsågoda och läs!
I can´t talk, I must be silent,
Such the dreams burn in my breast
But I´ll be quet, I can´t talk with you
Because...
When I open my soul
They say the same thing
Every time I pass them everywhere.
They say...
She´s nothing special
She´s like them all
We´re coming to forget her soon.
Så why?...
Why are you caring?
Why are you writing?
Why do you miss me
In my dreams?
What´s the special
About me? Nothing, you say
And you mean it.
Really, really...
Nothing to take care about.
Så why are you writing?
Leave me, leave me!
I´ll cry, I´ll come to peace!...
So go away, leave me please!..
Låt mig vara som jag är
(en sång med häftig musik)
Du låt mig vara som jag är
Med alla mina fel och misstag
Som präglat mitt liv och framtid.
Den framtid som jag väntar på
Så intensivt att det göt ont
I både kroppen och själen.... i själen!
Du låt mig vara som jag är
Och bara lyssna på min sång!
För mera kan du inte göra.
De ord som ryms i min musik
Är mitt hjärta och blod och allat
Som jag någonsin kan säga... kan säga.
Mitt hjärtas skrik skär genom allt
Som orätt, falskt och nedtryckt var
Som svärd skär det genom skuggor.
De mörka skuggot som finns i oss,
De träffas hårt av svärdets ljus,
Det ljus som lyser i hemlighet... i hemlighet.
En hemlighet som själen bär,
Ett liv som gömts i framtiden
Och vi kan inget säga hur det blir.
Men dock vet jag med säkerhet
Att vi får vara som vi är
Med allt som gömts och glömts och brinner än... brinner än!
© dikter i detta inlägg är copyrights skiddade
att ha en MÅ BRA DAG!...
♥♥♥
- God morgon!
- Har många tankar men jag låter dom vara just nu, vill faktiskt ta en promenad istället. Det är viktigt för att få en "MÅ BRA!" dag, tycker jag.
- Tackar Er alla som har intresserat sig om mina dikter bl a. Här kommer en till... som blev även till en sång, jag spelar nämligen gitarr när ingen annan lyssnar på, så... Detta handlar om en eventuell framtid, vem vet?!...
En dikt om framtiden
Em A
Jag söker efter nya ord som jag ska ha till min nya sång
Em A
Med trumkomp från avgasröret
D A
Och gitarr som låter så ostämd
D A
För jag har glömt vartenda ackord.
Jag har precis fått ett nytt liv som jag ska dela med mig själv
I en ren vild självisk glädje
Och fattigdom som befriar själen.
Därför är jag så oändlig glad.
Jag drömmer om en härlig hund, en labrador
Och om en tid med mycket promenader.
Vi följs åt och vi skiljs aldrig.
Jag och min hund, jag och bara han.
Han tittar lent på mig och jag blir så svag!
Jag klappar honom och vi går
Längst stigar och mot stranden,
Stranden som leder till ett hav och ett hus.
Ja, där ligger ett litet kafé, omringad av ros
Och luktärter sträcker sig mot grinden.
Överallt de färgglada blommor
Och jag står själv i glorians sol.
Det är en varm och solig dag och jag har öppnat fönster.
Det hörs musiken bakom gardiner.
Det är min dotter, hon spelar bedårande
Egenskrivna melodier.
Hit kommer ofta en god vän, och vi tar brunch och en kopp te,
Vi sitter och småpratar i solen.
Han och jag, vi har våra minnen.
Han är min vän, min gamle vän.
Vi skrattar åt oss själva och behöver inte säga mer,
Han tackar för sig, tar sin mössa.
Min vän, han blivit som jag
Och min hund förstår nog sig på oss.
Min hund följer honom, sen skiljs de åt var sitt hål.
Jag tittar hur stillsamt kommer kvällen.
Jag och min hund, vi sitter kvar
I en kväll, fantastiska sommar!
Jag värmer mina fötter på trappsteg
Som barfota skrattande tjej.
Hur snart har rusat iväg våra år
Och så följsamt vi gått med dem!
Jag och min hund i glorians sol
Som sänker sina sista strålar
Över mig och min vän och min hund.
Vi är för evigt inskrivna i dikten.
Oooo, aaaa,
Vi är för evigt inskrivna i dikten.
Ha en bra dag!
Dikten jag lovade
jag är lycklig för det, för det är så jag ville ha det egentligen.
när jag skrev detta var jag inte så speciellt lycklig. Men jag sökte vägen...
Det är helt OK - att inte vara lycklig, det är som att gå i mörkret,
att lämna ett trappsteg för att ta nästa steg uppåt, att nå upp så småningom...
man kommer lätt i obalans... bl a...
Det gjorde jag, men jag visste att jag kommer att lyckas igen...
Jag står stadigare nu än jag gjorde tidigare.
Och man kan ju faktiskt sätta sig ner...
Till min morfar...
Jag fick detta av en vän. Det hjälpte mig och kan hjälpa Dig när du behöver
Den fallande stjärnan är kanske jag
G
Jag öppnar dörren en kväll igen
D
Och sätter mig på trappan som förr,
A
En stjärna far förbi i himmelen
Em
Då.
Den är så snabb men jag hinner än
Att tänka att jag kan önska mig
Någonting som jag skulle vilja
Få.
Och jag försöker fördjupa mig
I mig själv och saker kommer fram
Och då ser jag hur självisk är jag
Och var.
Och allt orätt trängs än här i mig
Och jag vill att någon befriar mig
Och jag önskar då att likna stjärnan
Den.
Naturlig skönhet, renhet och glans
Är saker som man skapar fram
Med ödmjukhet och lidande
Ren.
Den starka eld som stjärnan bär i sig,
Den tär på en men slocknar ej.
Så är det ock´ med vackert strålande
Själ.
Om jag som stjärna skulle falla ner
Min väg skulle sluta i himmelen,
Jag vill nog aldrig nå marken
Mer.
Säg inte att de bara tomma ord,
Det finns en mening och symbol
I stjärnans liv och lidande
Och död.
Jag öppnar dörren en sen kväll igen
Och stjärnan faller ner från himmelen,
Den fallande stjärnan är kanske
Jag.
Jag hänger kvar och lyser här ett tag
Men sen måste jag följa lag
Och gå ifrån denna tid och detta
Rum.
Och så öppnas nattens himmel, det
Är det största scen jag varit på med
Och den enda ljusa punkt just nu
Är jag.
Men ett pris för att få var med
Är att stå där själv och svara rätt
På frågor som är så stora att de saknar
Ord.
För jag vet ju i min svaga själv
Att det ej finns något val för mig
Och en tid då jag brunnit ut till slut är
När.
Än så länge lyser jag om dan´,
Ännu starkare i nattens svarta dal
Och mig själv har jag snart bara
Kvar.
Jag öppnar dörren en sen kväll igen
Och stjärnan faller ner från himmelen,
Den fallande stjärnan är
Jag.
God natt och kram!