Ett långt inlägg. För dom som intresserar sig över:

Vad jag tycker för om TV program
Hur jag väljer ut temat till mina foto
Om mitt till hälften kreativa jobb
Mina körtjejer
Och mina elever
Eller om psykologi bakom instrumentspel


Dr. Phil är bra. Har ni sett program med honom kl.19.00 på 4+ ? Rekommenderar starkt! Även om vi har hört det massor med gånger (om narkotikaproblem som idag t ex) då är denne man något fenomenal att lösa konflikter och ge svar i svåra situationer. Det som är bra med honom: han babblar inte, han vet vad han pratar om, och det viktigaste - han gör en förändring. Hans hjälp är praktisk. Den attityden skulle myndighaterna ta tills sig!

Vad har man gjort annars? Ja, va på jobbet och har jobbat ganska intensivt, åkte hemifrån 9.30 och fick sladd två ggr, lite sladd, körde försiktigt ju, tog foto längst vägen, kunde inte låta bli att utmana mina gamla bekanta - får. Har ofta tänkt på dom för jag passerar dom ganska ofta. En dag, det var någon månad sen, satt flera kråkor på fårryggar, flera kråkor på flera rygg, haha, vilken syn!!! Men då hade jag ingen kamera med mig. Idag  hade jag den, får finns kvar men tyvärr inga kråkor:)

Sen letade jag fram en massa jul- och adventssånger. + orgelstycken till Allhelgona gudtjänst och annan musikunderhållning. Rotade i alla noter jag hade. Det blev flera timmars jobb det. Att gå igenom texterna, spela och sjunga och sortera. Jag behöver musik till den roliga delen, sånger som skulle passa till mitt julspel, och ett program till en mer seriös gudtjänst med adventssånger, delvis nya och flerstämmiga, delvis enkla och kända. Så att folk skulle kunna sjunga med. Det handlar om att vara både omtänksam och flexibel. Öppen för flera alternativ. Det kan jag, tror jag. För min del blir julspelet den tredje pjäs jag själv skrivit. Om ni har läst mina tidigare inlägg då har ni kanske märkt att jag nämnde att även mina körmedlemmar får jätte gärna bidra med egna texter och andra initiativ. Ofta är det så att mina duktiga damer kan flera sånger som vi aldrig sjungit i kör, utantill. Om valet passar mig då tar vi de där sångerna med i våran repertoar. Jag är så nöjd med mina tjejer!

Idag hade jag två elev, syskon:) ett tema som jag tänker ta upp i något enskilt inlägg:) De är för gulliga för att trängas här helt enkelt:) ...Och nu måste jag berätta liksom från början, nej, inte riktigt från början, men... Jag är alltid lite skraj förrän terminen börjar, speciellt efter den förödande långa sommarlovet. Inte bara barn, även jag har svårt att komma tillbaka till saker och ting. Jag har hört av föräldrarna att barnen är lite skraja och tror inte att de uppfyller kraven., när de väl rastat sig i flera månder. Det förstår jag, man glömmer ju bort väldigt mycket om mna inte övar! Och det är inte många som övar under sommaren, fast det hade inte varit fel:) Barnen är rädda alltså... Inte p g a krav som jag ställt utan de krav de har ställt upp mot dom själva. Prestation och prestationsångest. Om någon av er som läser  detta känner till något material med temat "prestation" i centrum då hör gärna av er till mig! Jag har börjat tänka så: en del människor är rädda för prestation och krav och då går de undan. vi kanske uppfattar dom som lata, men är det alltid så?  Den andra, mindre delen, de som är också rädda, de älskar utmaningar och de älskar att pröva sig själva och vara rädda! Hm... ? Har jag inte rätt? Inte bara bland musiker. Jag menar, sådana finns säkert i idrotten, bland stuntman  och inom räddningstjänten och andra grupper där risken och ångesten samlever i ett. Instrumentspel handlar om större prestation än att sjunga i en kör. Körmedlemmarna tänker sällan på sång och noter när de är hemma. De är inte ensamma och utsatta att möta mängden (publiken) alldeles själva, öga mot öga. Men en solist är utsatt. Som ett djur mitt i dagen mitt på öppet fält. Dessutom handlar instrumentspel (piano, orgel) om avancerat musik. Men detta kan jag skriva mer om i andra inlägg. Om det finns något intresse. Hittils har jag fått lite förfrågningar om att jag skulle kunna skriva om Lettlands historia sett med mina egna ögon (har gjort det en gång) och om min barndom (har skrivit två gånger om jag minns rätt). Det kommer jag gärna göra. Men först kanske måste jag avsluta intrevju med min son, anteckningarna finns ju på pappret. Kanske hinner göra det imoron? :) Just nu skulle vilja skriva om mina elev. Har så mycket spännade minnen sedan  första  året och barnen slutar aldrig överraska och roa mig med sina vuxen/barnsliga och unika personligheten. Så vänta på allting detta jag lovat att skriva om! Bara vet inte när jag hinner göra det:)

Vi ses dock framöver!

Lite foto från morgonen:)


Det var morgon det. tiden går visst fort!!!
Nu ska jag i snigelfart till några av er. För att svara på kommentarer:) Suss gott!