skiss till en ny dikt

If I´m an angel with one wing
Who wish be my other wing?


det viktiga

det viktiga för mig är att veta
varför jag/vi finns till
det jag/vi har fått som gåva
måste jag/vi göra nåt åt
det är det enklaste svaret
jag vet att svar ska va lätt
i en komplicerad värld
finns sällan något svar att få alls
det viktiga är det rätta
och det ska vara lätt
för livet som ja/du lever
för mig/dig ska vara komplett
de som gör att vi splittras
de som gör att vi förgås
måste vi frigöra oss ifrån
för de tjänar inte till oss
vi som ska tjäna andra
vi vet att kärlek är allt
den har inga gränser
den har alltid rätt
jag vill inte förblindas
jag vill inte förgås
jag vill inte våndas
när jag vaknar en natt
jag ska hitta ett hem
där jag kan vara mig själv
jag ska hitta en strand
där jag kan sjunga min sång
sången kommer från hjärtat
den är helig och stark
jag/vi förvaltar en gåva
den ska jag/vi vårda och gå
vi ska gå dit vi är välkomna
vi ska öppna en port
till de svagas hjärtan
till de som har ett behov
det är inget jag ångrar
det är just så ska det va
jag är så lycklig för sanning
jag är lycklig i Gud
jag är lycklig för vägen
som han visat för mig,
jag är glad över gåvor
och jag tackar dig, Gud
/en till spontan dikt av mig/
Var alltid glada i Gud! /Paulus/

kvällens dikt

en kväll som är som...
en torr tunga
en klump i halsen
ett osagt ord strypt
medan det var på väg ut
en ärlig blick
på sig själv
från framsidan
och från sidan...
blandad
med andras åsikter
som starka kryddor...
som svider

vem är kryddan?...

det är för många som
tror de vet
vad är det rätta
för andra
men...
det rätta kan inte bli tillrättavisad
för det finns ingen rättvisa
där jag går
där jag bor
där jag andas
där jag är

därför kom Gud
och sade
Jag Är Den Jag Är
allt som finns
och andas
utan att vi vet och förstår detta
är hans dolda härlighet
som vi inte ser
för vi har fel glasögon
mot andras fel och synder
för vi vet ingenting om hur de är och tänker
vad lever de för
och vad lever de från

de är alla de
som vi inte känner
men dömmer
för vi har fel magkänsla för andra
ja, så är det väl!...

vi kan inte alltid fortsätta så
vi ska sätta oss ner
på den tomma stranden
vi själva har skapat
på den tomma stranden med skrikande flyttfåglar
som kommer i stora flockar
kletar ner den vackra stranden
och nästa dag är de borta...
vissna blommor
sopas undan
efter deras attacker...

vi ska sätta oss ner
på stranden
där ingenting växer...
för vi har inte sått
några frö
de sista åren
vad ska vi skörda då?...
ja, vi ska sätta oss ner först
och iakkta den tomma stranden
det är en stor yta
ödslig och sorglig...
man bara vill gråta...

men vi ska sätta oss ner först
och meditera...

Inas dikt

en dikt om en ny ängel

En ny ängel
Som ett vitt blad av ett nytt blankt papper
Intet sägande en ny vit ängel jag aldrig sett förut
Går före mig som en ny dag som gömt sig i natten
Som går ju före dagen, likt bladen i knoppen på en tulpan,

Sådan är han, min nya ängeln, mitt hopp och framtid ,
Och han går utan att säga någonting om dagarna i förväg.

Kom in hos mig, min ängeln,
Sänk mig din ro och visdom!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!

Varför sitter jag här uppe i natten,
Då jag är så trött och vilsen i min själ?

Ja, jag har kommit till en svår vägskäl,
Och jag vill kasta bort bråte från mitt liv!
Då är min ängeln ett vitt stråle i tanken,
Då är min ängeln en av dem få
Som lyssnar och hör...

Kom in hos mig, min ängeln,
Sänk mig din ro och vishet!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!

Ja, jag vill älska och jag vill hålla om,
Ja, jag vill ha och se och jag vill bli sedd av någon
Som jag kan lita på, som jag kan se upp på
Och jag vill veta att jag är fri och själv.

Men var är den vän som jag nu gråter över,
Var är den vän som älskar mig så högt...
Att jag kan glädjas åt tanken att jag lever?

Allt av betydelse måste ju finnas här,
Här i mitt hjärta, här i mina sinnen,
Allt jag rör med kärlek, det ska ju bli gott,

Min själ har bara fötter och varje steg gör ont,
Den väg jag går är stenig men ängeln svävar lugnt...

Kom in hos mig, min ängeln,
Sänk mig din ro och visdom!
Ta bort all rädsla för saker
Som jag inte kan rå för!

© dikten är copyrights skiddat

så skönt!...mm

det är så skönt att sitta på sin stol,
att tända lampa på sitt bord
att krypa ner i något mjukt
och ta av sig de hårda skor,
att gå en trappa upp och se
att man är hemma, att någon ler,
att gå till badrum, byta om,
och ta sitt tandborste, någon kräm,
att möta sin blick i sin spegelbild,
som man har sett så långt man minns,
det är så skönt att titta runt,
se alla kända saker och ting,
de har sin plats, de har sin sång,
det är ett hem, det här är mitt,
för allting här tilltalar mig
och säger: du, vi tror på dig!

en till spontan dikt av mig. utan något stort diktvärde men ni förstår mig säkert. tanken var bra iaf.
så känns det när man har kommit hem.
.............
men hur känns det att bli väckt?
till alla söta människor som redan krupit in under varma filtar!
med tanke på att morgon är här igen;)





ha det bra idag! med en solstråle i tankarna som alltid, nu ja, nästan...;) ina.



deppig eller kaxig/dikter

jag hade tänkt skriva en syrlig dikt till mitt nya inlägg men då blir flera deppiga.
jag är inte det iaf, varför skulle jag förstöra för andra en lördag då?
så nu får ni smaka på två olika dikter, den deppiga och den kaxiga,
varsågoda och läs!
inas dikter
I´ll come to peace, so go away, leave me please!

I can´t talk, I must be silent,
Such the dreams burn in my breast
But I´ll be quet, I can´t talk with you

Because...

When I open my soul
They say the same thing
Every time I pass them everywhere.

They say...

She´s nothing special
She´s like them all
We´re coming to forget her soon.

Så why?...

Why are you caring?
Why are you writing?
Why do you miss me

In my dreams?

What´s the special
About me? Nothing, you say
And you mean it.

Really, really...

Nothing to take care about.
Så why are you writing?
Leave me, leave me!

I´ll cry, I´ll come to peace!...
So go away, leave me please!..
inas dikter

Låt mig vara som jag är
                                                                                                                  
(en sång med häftig musik)

Du låt mig vara som jag är
Med alla mina fel och misstag
Som präglat mitt liv och framtid.

Den framtid som jag väntar på
Så intensivt att det göt ont
I både kroppen och själen.... i själen!

Du låt mig vara som jag är
Och bara lyssna på min sång!
För mera kan du inte göra.

De ord som ryms i min musik
Är mitt hjärta och blod och allat
Som jag någonsin kan säga... kan säga.

Mitt hjärtas skrik skär genom allt
Som orätt, falskt och nedtryckt var
Som svärd skär det genom skuggor.

De mörka skuggot som finns i oss,
De träffas hårt av svärdets ljus,
Det ljus som lyser i hemlighet... i hemlighet.


En hemlighet som själen bär,
Ett liv som gömts i framtiden
Och vi kan inget säga hur det blir.

Men dock vet jag med säkerhet
Att vi får vara som vi är
Med allt som gömts och glömts och brinner än... brinner än!
© dikter i detta inlägg är copyrights skiddade


på återseendet !!!


att ha en MÅ BRA DAG!...


♥♥♥
  • God morgon!
  • Har många tankar men jag låter dom vara just nu, vill faktiskt ta en promenad istället. Det är viktigt för att få en "MÅ BRA!" dag, tycker jag.
  • Tackar Er alla som har intresserat sig om mina dikter bl a. Här kommer en till... som blev även till en sång, jag spelar nämligen gitarr när ingen annan lyssnar på, så... Detta handlar om en eventuell framtid, vem vet?!...

En dikt om framtiden


Em A

Jag söker efter nya ord som jag ska ha till min nya sång

Em A

Med trumkomp från avgasröret

D A

Och gitarr som låter så ostämd

D A

För jag har glömt vartenda ackord.



Jag har precis fått ett nytt liv som jag ska dela med mig själv

I en ren vild självisk glädje

Och fattigdom som befriar själen.

Därför är jag så oändlig glad.



Jag drömmer om en härlig hund, en labrador

Och om en tid med mycket promenader.

Vi följs åt och vi skiljs aldrig.

Jag och min hund, jag och bara han.


Han tittar lent på mig och jag blir så svag!

Jag klappar honom och vi går

Längst stigar och mot stranden,

Stranden som leder till ett hav och ett hus.



Ja, där ligger ett litet kafé, omringad av ros

Och luktärter sträcker sig mot grinden.

Överallt de färgglada blommor

Och jag står själv i glorians sol.



Det är en varm och solig dag och jag har öppnat fönster.

Det hörs musiken bakom gardiner.

Det är min dotter, hon spelar bedårande

Egenskrivna melodier.


Hit kommer ofta en god vän, och vi tar brunch och en kopp te,

Vi sitter och småpratar i solen.

Han och jag, vi har våra minnen.

Han är min vän, min gamle vän.


Vi skrattar åt oss själva och behöver inte säga mer,

Han tackar för sig, tar sin mössa.

Min vän, han blivit som jag

Och min hund förstår nog sig på oss.


Min hund följer honom, sen skiljs de åt var sitt hål.

Jag tittar hur stillsamt kommer kvällen.

Jag och min hund, vi sitter kvar

I en kväll, fantastiska sommar!


Jag värmer mina fötter på trappsteg

Som barfota skrattande tjej.

Hur snart har rusat iväg våra år

Och så följsamt vi gått med dem!


Jag och min hund i glorians sol

Som sänker sina sista strålar

Över mig och min vän och min hund.

Vi är för evigt inskrivna i dikten.

Oooo, aaaa,

Vi är för evigt inskrivna i dikten.


Ha en bra dag!


Dikten jag lovade

Förlåt mig att jag blev så sen! Jag håler på med flera saker samtidigt,
jag är lycklig för det, för det är så jag ville ha det egentligen.

Min dikt kommer dock visa en helt annan sida av mig... vi är ju alla så...
när jag skrev detta var jag inte så speciellt lycklig. Men jag sökte vägen...
Det är helt OK - att inte vara lycklig, det är som att gå i mörkret,
att lämna ett trappsteg för att ta nästa steg uppåt, att nå upp så småningom...
man kommer lätt i obalans... bl a...
Det gjorde jag, men jag visste att jag kommer att lyckas igen...
Jag står stadigare nu än jag gjorde tidigare.


Och man kan ju faktiskt sätta sig ner...

Till min morfar...


Jag fick detta av en vän. Det hjälpte mig och kan hjälpa Dig när du behöver


Den fallande stjärnan är kanske jag


G

Jag öppnar dörren en kväll igen

D

Och sätter mig på trappan som förr,

A

En stjärna far förbi i himmelen

Em

Då.


Den är så snabb men jag hinner än

Att tänka att jag kan önska mig

Någonting som jag skulle vilja

Få.


Och jag försöker fördjupa mig

I mig själv och saker kommer fram

Och då ser jag hur självisk är jag

Och var.


Och allt orätt trängs än här i mig

Och jag vill att någon befriar mig

Och jag önskar då att likna stjärnan

Den.


Naturlig skönhet, renhet och glans

Är saker som man skapar fram

Med ödmjukhet och lidande

Ren.


Den starka eld som stjärnan bär i sig,

Den tär på en men slocknar ej.

Så är det ock´ med vackert strålande

Själ.


Om jag som stjärna skulle falla ner

Min väg skulle sluta i himmelen,

Jag vill nog aldrig nå marken

Mer.


Säg inte att de bara tomma ord,

Det finns en mening och symbol

I stjärnans liv och lidande

Och död.


Jag öppnar dörren en sen kväll igen

Och stjärnan faller ner från himmelen,

Den fallande stjärnan är kanske

Jag.


Jag hänger kvar och lyser här ett tag

Men sen måste jag följa lag

Och gå ifrån denna tid och detta

Rum.


Och så öppnas nattens himmel, det

Är det största scen jag varit på med

Och den enda ljusa punkt just nu

Är jag.


Men ett pris för att få var med

Är att stå där själv och svara rätt

På frågor som är så stora att de saknar

Ord.


För jag vet ju i min svaga själv

Att det ej finns något val för mig

Och en tid då jag brunnit ut till slut är

När.



Än så länge lyser jag om dan´,

Ännu starkare i nattens svarta dal

Och mig själv har jag snart bara

Kvar.


Jag öppnar dörren en sen kväll igen

Och stjärnan faller ner från himmelen,

Den fallande stjärnan är

Jag.


 

God natt och kram!

© dikten är copyrights skiddat

RSS 2.0