nujajaja! jag brukar ALDRIG skryta med vad jag lagar för mat. om jag ska vara ärlig då har jag haft ett brinnande intresse för denna sysslesättning från den djupaste barndomen då man bakade sandkakor, för de små kakformerna var så färgglada och de hade fina former dessutom. jag kommer ihåg lukten av dem när formerna var alldeles nya. alla saker luktade så speciellt när de var nya, inte sant? kan inte säga att det är på samma sätt idag. mer om mina barndomupplevelser angående mat kan ni läsa i ett tidigt inlägg av mig som heter "Nu ska jag skriva om nåt roligt" under kategori "Pinsamt!".

senare i livet, jag tror det var när jag gick i tvåan, var jag sjuk en dag men inte så värst att jag slutade vara busig och nyfiken på vad jag kan passa på att göra medan jag var ensam hemma. ni vet det är då man släpper loss som bäst och jag var ju ganska sällan sjuk utan att jag fick vara ensam så... jag läste tidningar, egentligen inga barntidningar men... så småningom kom jag till matlagningssida och tänk hur förvånad jag blev när jag läste att man kunde baka kakor från sand. jätte goda, stod det. aha......? vad är det för? hade aldrig hört talas om. det är bara det att smördeg kallas för sanddeg i Lettland. men det visste jag ingenting om. med mkt fantasi kanske kan ni hänga med i händelseutloppet! jag läste om och om receptet men jag hittade ingen sand bland ingredienserna. jag hade ju faktiskt funderat på att gå ut och gräva upp lite jord... men sand, det hade vi inte där och fick jag göra sådant mitt i stan? undrade hur det ska se ut mitt på dan också. det var ett problem. men nu hittade jag ingenting sådant i receptet. mkt skumt, tänkte jag! intresset var alltså väckt och jag gick ut i köket, befriade bordsytan från allt bråte som det stod skrivit i kockboken (nej då, inte om bråte, haha!), också mkt ovanligt, vi här hemma brukade aldrig laga något direkt på bordet. vi använde ju skålar. men hela den där grejen var ju sååååå annorlunda från början till slut så jag bestämde mig för att följa anvisningarna. det är bara det att vi hade inte dom mått med dl och helas köret, mamma lagade och bakade utan att hon använde några böcker alls. hon sa att böckerna var skräp och det stämde in på de sovetiska böckerna på den tiden faktskt!:( det fick jag erfara när jag slet mig genom hela proceduren. hela bordet var nerkladdat med en "deg" som jag inte hade någon grepp om. det var tydligen alldeles för mkt vätska, t o m vatten, detta kommer jag ihåg! och för lite mjöl, ja, allting vi hade hemma just då, men tydligen för lite! och så hade jag lagt till några ägg direkt på mjölet och margarinet och ....på bordet. vilken smörja!!! Gud!!! sen var ju problemet att jag hade i min hunger lagat mkt mer än det stod i reeptet, jag vet faktiskt inte för jag var ju tvungen gå efter känslan när jag fyllde på, som sagt hade inga riktiga mått heller, hm... så nu fick jag problem med att bli av med degen förrän mamma fick se det där. jag splade den bit för bit, sked efter sked ner under kranen. vem kunde veta om den elaka degen inte gick upp igen? hela dagen hade jag slitit som ett djur och........oj! nu känner jag den svaga men farliga lukten av lättbränd mat! .......usch! det gick bra det där! denna gng iaf, haha! jag hade ju en gryta på spisen så vi får mat när Liene kommer hem från sin andra dag i skolan. här kommer bilderna och recept följer efteråt. jag återkommer med mina roliga mathistorier nån annan gång för det finns mer kan jag garantera!

Recept:

nötköttfärs/ blandköttfärs - 1/2 kg
margarin
lök, vitlök
lagerblad rekommenderas
morötter - 2-3
kål - 1/2 huvud
salt, kryddor
vatten
gräddfil efter tillagningen, blandas ej i grytan